Inget lullull: så bygger du en app‑baserad stegutmaning på jobbet – med hållbara priser som faktiskt peppar

Glöm meningslösa stegtävlingar – så skapar ni en utmaning som funkar

Varje år startar tiotals svenska företag stegutmaningar med stort engagemang i januari, bara för att se uppslutningen rasa redan i februari. Problemet är sällan att medarbetare inte vill röra på sig – det handlar istället om dålig planering, appar som krånglar, priser ingen vill ha och avsaknad av en tydlig strategi som håller motivationen uppe över tid. Resultatet? Slösad budget, besvikna deltagare och friskvårdssatsningar som inte ger någon mätbar effekt.

Den här artikeln tar ett helt annat grepp. Inget lullull, bara konkreta verktyg och steg som faktiskt ger resultat. Genom att kombinera rätt app-plattform, gamification-tekniker, lagkänsla och hållbara priser som förstärker hälsobudskapet kan varje företag skapa en stegutmaning som både engagerar och levererar mätbara hälsoeffekter. Fokus ligger på tre kritiska områden: hur man bygger långsiktig uppslutning istället för kortvarig hype, vilka KPI:er som verkligen visar värde för ledningen, och hur man väljer priser som faktiskt peppar istället för att samla damm i ett skrivbordslådor.

Därför misslyckas de flesta stegutmaningar (och hur du undviker fällorna)

Forskningsdata från Folkhälsomyndigheten visar att majoriteten av både kvinnor och män uppger att de rör på sig minst 150 minuter per vecka, men samtidigt ökar stillasittandet – särskilt bland yngre. Det är lätt att tro att en stegutmaning automatiskt löser detta, men verkligheten ser annorlunda ut. De flesta stegutmaningar misslyckas redan i planeringsstadiet på grund av några klassiska misstag: appen är för komplicerad och kräver för många klick för att logga aktivitet, det saknas lagfunktion vilket dödar den sociala drivkraften, målen är orealistiska och skapar stress istället för motivation, och priserna är billiga plastprylar som ingen vill ha och som dessutom strider mot företagets egna hållbarhetsmål.

För att undvika dessa fällor behöver företag förstå de psykologiska mekanismerna bakom framgångsrik beteendeförändring. Gamification – alltså spelifiering av rörelse – fungerar när det kombineras med tre element: tydliga mål som känns uppnåeliga, omedelbar feedback genom visualisering av steg och framsteg, samt social tävling som skapar laganda utan att utesluta någon. Forskning om gamification som metod för att främja fysisk aktivitet visar att när deltagare kan jämföra sina resultat med kollegor i realtid och fira gemensamma framsteg ökar engagemanget markant. Nyckeln är att sänka tröskeln för att delta – det ska vara lika enkelt att gå med som att ladda ner en app och börja räkna steg samma dag.

Utöver de rent tävlingsmässiga aspekterna spelar hälsoeffekterna en avgörande roll för att motivera både deltagare och ledning. Enligt Cancerfonden orsakar fysisk inaktivitet cirka 800 cancerfall per år i Sverige och utgör den sjätte största förebyggbara riskfaktorn. Regelbunden aktivitet minskar risken för flera cancerformer, särskilt livmoder-, tjock- och ändtarmscancer, samtidigt som den motverkar övervikt och fetma. Men fördelarna stannar inte vid fysisk hälsa. Utöver de fysiska fördelarna visar allt mer forskning hur träningsappar kan förbättra din mentala hälsa, vilket är en viktig bonus för hela organisationen. Minskad stress, bättre sömn och ökat välmående bidrar till en arbetsplats där medarbetare mår bättre, är mer produktiva och tar färre sjukdagar. När företag kommunicerar dessa breda hälsovinster – inte bara ”gå fler steg” – skapas en starkare känsla av meningsfullhet kring utmaningen.

Från idé till succé – din checklista i 7 steg

Att bygga en framgångsrik stegutmaning kräver en strukturerad approach där varje steg bygger på det föregående. Det första och kanske viktigaste steget är att utvärdera olika träningsappar som funkar för stegutmaningar för att hitta en som passar just er företagskultur. Prioritera plattformar som erbjuder enkel onboarding, stöd för både iOS och Android, integration med vanliga aktivitetsspårare som Apple Health och Google Fit, samt inbyggd lagfunktion där team kan tävla mot varandra. Appar som Big Team Challenge och StepUp är konkreta exempel på lösningar som skapar visuella leaderboards och möjliggör flexibla tävlingsformat, vilket håller engagemanget uppe över tid.

När appen är vald blir nästa steg att definiera tydliga och mätbara KPI:er som visar om utmaningen lyckas. Exempel på sådana nyckeltal inkluderar deltagarfrekvens (hur många procent av de anmälda som aktivt loggar steg varje vecka), genomsnittligt antal dagliga steg per deltagare, samt team-engagemang mätt genom interaktioner i appen som uppmuntrande kommentarer och delning av milstolpar. Sätt realistiska mål baserat på företagets storlek och utgångsläge – det är bättre att börja med ett mål på 60 procent aktiva deltagare och överträffa det än att sikta på 95 procent och misslyckas. Dessa KPI:er blir även avgörande när det är dags att rapportera till ledningen och motivera fortsatta friskvårdsinvesteringar.

En inkluderande utmaning där alla känner att de kan delta är kritisk för långsiktig framgång. Här följer de återstående fem stegen i komprimerad form:

1. Säkerställ inkludering: Gång är basaktiviteten eftersom den är tillgänglig för de allra flesta, men tillåt konvertering av andra aktivitetsformer som simning, cykling eller styrketräning till steg enligt enkla omräkningsnycklar. Detta gör att även medarbetare med olika funktionsvariationer eller träningspreferenser kan vara med på lika villkor.
2. Planera kommunikation och pepp: Skicka veckovisa uppdateringar via appen och företagets intranät med aktuella ställningar, roliga statistik och uppmuntrande hälsningar från teamledare. Lägg in milstolpar – exempelvis när hela företaget tillsammans gått sträckan Stockholm-Göteborg – som ni kan fira gemensamt för att hålla energin uppe.
3. GDPR-säkra upplägget: Enligt Integritetsskyddsmyndigheten måste arbetsgivare ha en rättslig grund för att behandla personuppgifter. För friskvårdsutmaningar är den mest lämpliga grunden intresseavvägning, där företagets legitima intresse av personalens hälsa vägs mot individens integritet. Var transparent med vilken data som samlas in (steg, distans, tävlingsresultat), hur den används och hur länge den sparas. Deltagandet måste alltid vara helt frivilligt och baserat på aktivt samtycke, och medarbetare ska enkelt kunna dra sig ur utan negativa konsekvenser. Kom också ihåg att hälsodata klassas som känsliga personuppgifter enligt GDPR, vilket ställer höga krav på säkerhet och riskbedömning.
4. Följ upp och analysera: När utmaningen är över, samla in både kvantitativ data från appen och kvalitativ feedback via en kort enkät. Fråga vad som fungerade bra, vad som kan förbättras och om deltagarna kände sig motiverade. Använd dessa insikter för att göra nästa utmaning ännu bättre – kanske behöver kommunikationen förtydligas, teamindelningen justeras eller längden på utmaningen anpassas.
5. Testa och lär: Börja gärna med en kortare pilotutmaning på fyra veckor för att testa upplägget innan ni rullar ut en större, längre kampanj. Det ger möjlighet att identifiera tekniska problem, justera kommunikationen och finjustera prisstrukturen utan att stora resurser redan är investerade.

Skippa skräpet – välj priser som faktiskt peppar

Ingenting underminerar en hälsoutmaning snabbare än priser som inte stämmer överens med budskapet. Billiga plastprylar, godispåsar eller generiska presentkort som slutar i en låda hemma sänder signalen att företaget inte tar hälsa och hållbarhet på allvar. Istället bör priser förstärka det positiva beteende som utmaningen syftar till att bygga – alltså fortsatt rörelse, bättre hälsa och ett minskat miljöavtryck. Enligt forskning om miljövälbefinnande på arbetsplatser påverkar miljömässiga val inte bara planetens hälsa utan även medarbetarnas känsla av meningsfullhet och engagemang. När priser väljs med omsorg kopplas de till företagets CSR-arbete och blir en del av en större berättelse om ansvarstagande.

Här är konkreta exempel på priser som både peppar och håller:

• Kvalitativa vattenflaskor i rostfritt stål eller glas: Uppmuntrar fortsatt hydrering och minskar engångsplast. Kan tryckas med företagets logotyp för att skapa gemenskap.
• Reflexvästar eller reflexband: Praktiska för morgon- eller kvällspromenader och ökar säkerheten – perfekt för dem som nu fått smak för att gå mer.
• Träningsband, massagebollar eller skumrullar: Hjälper deltagare att ta hand om kroppen efter träning och förebygga skador, vilket stödjer långsiktig aktivitet.
• Presentkort på upplevelser: Biljetter till klätteranläggning, yogastudio eller utomhusaktiviteter förlänger hälsoresan bortom utmaningen och skapar minnen.
• Hållbara ryggsäckar eller gymväskor: Producerade i återvunna material och användbara i vardagen, både för träning och pendling.
• Ekologiska snacks eller hälsoprodukter: Till exempel nötblandningar, proteinbars från lokala producenter eller te – förutsatt att de är näringsriktiga och inte motsäger hälsobudskapet.

För att hitta kvalitetsprodukter som är både hållbara och kan anpassas med er logotyp, kan ni vända er till en leverantör som MedTryck där ni kan utforska ett brett sortiment med tydlig miljöprofil. Genom att välja produkter med miljöcertifieringar som Fairtrade, FSC eller GOTS visar företaget att hållbarhet inte bara är ett ord utan en handling. Detta stärker varumärket både internt – medarbetare känner stolthet över arbetsgivarens värderingar – och externt när bilderna från prisutdelningen delas på sociala medier eller i årsredovisningen.

Glöm inte att använda priser strategiskt för att belöna olika aspekter av deltagandet. Dela ut priser inte bara till det lag som gick flest steg, utan även för kategorier som ”mest förbättring” (för att uppmuntra nybörjare), ”bästa lagpepp” (för att lyfta dem som håller ihop gruppen), eller ”mest konsekvent” (för att belöna regelbunden aktivitet oavsett volym). Detta skapar en kultur där alla kan vinna på sitt sätt och där fokus läggs på process och gemenskap, inte bara resultat.

Så mäter du framgång och visar värdet för ledningen

För att säkra ledningens fortsatta stöd för friskvårdssatsningar krävs tydliga bevis på att investeringen ger effekt. Mätbara resultat är nyckeln till att motivera budget för framtida utmaningar och visa på ROI – både i form av förbättrad hälsa och minskade sjukfrånvarokostnader. Data från Folkhälsomyndigheten visar att otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande har stora ekonomiska konsekvenser för samhället genom ökade kostnader för cancer, hjärt-kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och typ 2-diabetes. När företag kan visa att deras stegutmaning bidrar till att vända dessa trender, även i liten skala, blir värdet tydligt.

Här är en enkel tabell med de viktigaste KPI:erna att följa, hur de mäts och vad som kan anses vara ett rimligt mål för en första utmaning:

KPI	Hur det mäts	Rimligt mål (första utmaning)
Deltagarfrekvens (%)	Antal aktiva deltagare per vecka / totalt antal anmälda	60–70% aktiva deltagare under hela utmaningen
Genomsnittligt antal steg/dag	Totalt antal steg / antal deltagare / antal dagar	8 000–10 000 steg per deltagare och dag
Team-engagemang	Antal interaktioner i appen (kommentarer, uppmuntringar, delningar)	Minst 3 interaktioner per team och vecka
Kvalitativ feedback (1–5)	Enkät efter utmaningen: ”Hur nöjd var du med utmaningen?”	Genomsnittligt betyg på minst 4.0/5.0
Upplevd hälsoförbättring	Enkät: ”Upplever du att din hälsa förbättrats?”	Minst 50% svarar ”ja” eller ”mycket”

När resultaten ska presenteras för ledningsgruppen gäller det att göra dem visuellt tilltalande och koppla dem till affärsnytta. Använd grafer som visar utvecklingen vecka för vecka, jämför med eventuella tidigare utmaningar och lyft fram konkreta exempel på teamframgångar eller individuella berättelser som illustrerar förändring. Räkna även på potentiella besparingar: om utmaningen leder till att fler medarbetare når rekommenderad aktivitetsnivå kan det minska sjukfrånvaro, öka produktivitet och stärka arbetsgivarvarumärket – faktorer som alla har ekonomiskt värde. Komplettera kvantitativ data med citat från deltagare som beskriver hur utmaningen påverkat deras vardag, energinivå eller lagkänsla. Tillsammans skapar dessa element en övertygande berättelse om att friskvårdsinvesteringar inte är en kostnad utan en investering i företagets viktigaste tillgång: medarbetarna.

Ta första steget mot en friskare arbetsplats

En lyckad stegutmaning är mycket mer än att dela ut ett gäng stegräknare och hoppas på det bästa. Det handlar om strategisk planering där varje komponent – från app-val och målsättning till priser och uppföljning – är genomtänkt och bygger på beprövade metoder. Genom att följa checklistan i sju steg, undvika vanliga fallgropar och välja hållbara priser som förstärker hälsobudskapet kan företag skapa en utmaning som faktiskt engagerar, ger mätbara resultat och lägger grunden för en långsiktigt friskare arbetsplats. Fördelarna är tydliga: ökad personalhälsa, minskad sjukfrånvaro, stärkt gemenskap och en företagskultur där välmående står i centrum.

Nu är det dags att gå från tanke till handling. Ta fram kalendern, boka in ett planeringsmöte med friskvårdsansvarig och HR, och använd de konkreta verktygen i den här artikeln för att börja bygga er egen stegutmaning redan idag. Varje steg räknas – både bokstavligt och bildligt. Lycka till!